Sorg i våra hjärtan

Med stor sorg i våra hjärtan

2007-03-16 / 2011-06-05

Enzo finns inte bland oss mer.
Han skadades så svårt på tävlingen i Alingsås i går så vi var tvugna att låta honom somna in.
Enzo blev bara 4 år gammal och var en mycket kärvänlig hund som var glad åt det mesta och mycket lovande tävlingshund.
Det som hände igår är så obegripligt att jag inte själv kan fatta att han är borta.
Han skadade vänster baktass så illa i buren att det inte fanns något att göra då stora trampdynan var borta och skinnet uppepå tassen var borta, men trotts detta så fullföljde han loppet på 301m så han kämpade över mållinjen trotts denna skada.

Saknar honom så det gör ont i mig.

Enzo gjorde 23 starter under sin tävlingskarriär och av dessa stod han på pallen 10 gånger.

Han blev också pappa 2010 till en kull på 9 friska fina valpar som jag är så stolt över.

Turbo och Dino är två av dom som lever med oss idag och det känns på något sätt att Enzo lever vidare genom dom.

En bild då Enzo var valp och bodde på kenneln. Man kan skymta den vita fläcken på huvudet

Kort taget 2010 då han tävlade i Inventatien på Alingsås där han kom 4:a
Full fart på Boråsbanan

Enzo till höger som stödhund i ett licenclopp

2010 vann han Haguns Sprint då han slog SM vinnaren

2009 var Enzo den vinstrikaste hunden i Göteborgsklubben och fick då ta emot detta vandringspris

Nedan följer några bilder på våran älskade Enzo

Enzos första möte med sina söner som vi har här hemma

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...
Tack lilla gubben för fyra fantastiska år tillsammans. Vi ses i Regnbågslandet